Att äga kostar, eller?

Vi är en familj (2 vuxna, 2 barn och en katt) där banken till stora delar äger huset medans vi defakto äger vår bil och segelbåt. Huset och bilen är i någon mening en nödvändighet, förvisso kunde vi ha ett mindre hus längre ifrån staden och en något billigare bil, men vi har valt att bo 5 km från centrum på 140 m^2, samt rulla i en svensk familjebil. När det gäller segelbåten från 1980 så är det vår primära semestersysselsättning och sommarrekreation, vilken varje år ger oss fantastiska delade upplevelser som vi inte gärna avvarar under rådande omständigheter. Ni som läst min tidigare inlägg har säkert förstått att jag gillar att spara (måttligt) långsiktigt i aktier, en aktivitet som ibland blir lidande på grund av att vi äger saker. Jag är så imponerad av alla de bloggare som inte tycks ha några utgifter att tala om till följd av ägande som inkräktar på sparandet, vilket antingen beror på att ekonomibloggare äger få saker, alltid budgeterar rätt eller att saker som ekonomibloggare äger behöver ringa vård och omsorg. För egen del verkar våra saker ständigt behöva extra/ordinarie omsorg i form av tillkommande underhåll/omsorg som kostar en hel del pengar. För att förtydliga vad jag menar så räknar jag upp följande som exempel båtfärg, husfärg, veterinärbesök, byte skärm mobiltelefon, byte av kupefläkt, virke, växter till trädgård, gräsfrön m.m. Visst skulle vi kunna skippa att måla båt, hus och att byta den skrikande kupefläkten, men jag tror inte att detta är den mest långsiktigt ekonomiska strategin. Jag anser inte att det är oförutsedda utgifter, jag ser det som utgifter till följd av ägande som bör budgeteras, icke för ty så verkar dylika kostnader vara unika för vår familj och inte förekomma hos övriga ekonomibloggare när budgetar och kostnader redovisas. Min fråga blir således vad gör ni för att undvika/reducera tillkommande kostnader till följd av ägande, eller äger/förvaltar ni varken hus eller andra saker så som bilar, båtar och/eller husdjur?